Hur säkras lärarresurser till skolor med utmaningar

Skolors förbättringskapacitet är kapabel utgöra både uppgift samt medel på grund av rektor då dem utövar pedagogiskt ledarskap. numeriskt värde vetenskapsman besitter nyligen utvecklat en forskningsbaserat ramverk på grund av skolors förbättringskapacitet, såsom skolans chef förmå nyttja såsom tillgång inom detta pedagogiska ledarskapet.

Ramverket existerar framtaget från forskarna Niclas Rönnström samt Jan Håkansson samt beskriver samt redogör dem väsentliga aspekterna från arbetet tillsammans för att utveckla skolor vid skolenhetsnivå tillsammans med stöd inom undersökning ifall skolutveckling och förändringsledning.

Ramverket kunna användas från rektorer samt andra rektor (skolchefer, mellanledare, förstelärare, etcetera) då dem planerar, genomför samt följer upp jobb tillsammans för att förbättra lärorik aktivitet.

inom texten nedan används termen skola för varenda skolformer till för att undvika uppräkning från förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning etcetera.

Skolledare kunna fokusera vid utbildningskvalitet inom dess helhet

Skolledare äger en särskilt ansvar på grund av skolans samlade uppgift samt till utbildningens standard vilket totalitet.

Begreppet ”utbildningskvalitet” använder forskarna på grund av för att hejda tendenser för att uteslutande tänka angående standard inom skolan inom begrepp från konsekvens, samt benägenheten för att tänka ifall utbildning inom ett smal fras liksom skolors primära verksamhet.

Forskarna menar för att enstaka skolas utbildningskvalitet innefattar all skolans uppgift samt lärorik aktivitet inom dess totalitet, samt för att detta existerar enstaka funktion från utbildningens förutsättningar, processer samt påverkan.

Utbildningskvalitet bör även ses liksom en krav knutet mot detta faktum för att träning från god standard existerar ett rättighet vilket existerar lika på grund av samtliga såsom berörs från den (och därmed ett skyldighet till skolans yrkesverksamma).

Utbildningskvalitet handlar alltså angående hur den pedagogiska verksamheten fungerar samt samspelar vilket totalitet.

Begreppet innefattar därför flera aspekter från lärorik verksamhet, som

• undervisning (och omsorg), elevers utbildning samt rättvis bedömning
• förebyggande samt hälsofrämjande elevhälsoarbete
• inkludering, tillgänglighet samt likvärdighet
• trygghet, säkerhet samt studiero
• demokratiskt påverkan samt förmåga för att gestalta ett värdegrund inom lärorik verksamhet.

Att etablera, bibehålla samt förbättra utbildningskvalitet vid skolenhetsnivå ser forskarna vilket ett först angelägenhet på grund av rektor då dem utövar pedagogiskt ledarskap.

Skolenhetens förbättringskapacitet är kapabel existera både medel samt mål

Forskarna Rönnström samt Håkansson ser utbildningskvalitet samt förbättringskapacitet vid skolnivå såsom ett först angelägenhet på grund av rektor.

ifall utbildningskvalitet existerar något för att kontinuerligt sträva efter därför innefattar förbättringskapacitet dem aspekter, villkor samt förmågor vilket existerar väsentliga för att beakta samt förbättra inom denna strävan.

Förbättringskapacitet beskriver dem vilket enstaka skolas samlade förmåga för att stärka utbildningskvalitet genom för att samfällt känna igen samt ändamålsenligt respondera vid svagheter samt styrkor, samt för att gemensamt hantera förändrade villkor såsom innebär möjligheter alternativt hot tillsammans med avseende vid enstaka skolas utbildningskvalitet.

ett skolas förbättringskapacitet förmå ses liksom en medel till för att stärka utbildningskvalitet, dock även vilket en uppgift för att sträva efter inom ett period då detta ställs höga krav vid skolors förmåga för att realisera rätten till utbildning.

De aspekter samt villkor forskarna lyfter fram kunna ej ses såsom kausala faktorer, alternativt likt garanter till succé.

inom ramverket redogör dem ej till olika typer förutsättningsfaktorer (till modell socioekonomisk status), specifika kvalitetsdimensioner från utbildning (till modell lektionsstrukturer) alternativt olika komponenter från lärarskicklighet (till modell formativa arbetssätt). dem aspekter dem lyfter fram tillsammans med stöd inom undersökning existerar väsentliga på grund av skolors kapacitet för att utveckla utbildningskvalitet.

Dessa beskriver de som:

• Att sätta igång enstaka förbättringsagenda såsom anger riktning inom förbättringsarbetet.
• Att sätta igång förbättringsagenter liksom vid olika sätt deltar inom samt genomför arbetet.
• Att etablera ett förbättringsorganisation vilket utgör den samordning samt dem forum såsom möjliggör gemensamt arbete.
• Att beakta skolans förbättringskultur samt förbättringshistoria liksom utgör dem lokala sociokulturella villkor såsom ej bör kringgås inom arbetet angående detta bör bära frukt.
• Att initiera ändamålsenliga förbättringsledarskap samt förbättringsprocesser likt handlar ifall för att ändamålsenligt iscensätta samt leda förbättringsarbete.

Fem aspekter från förbättringskapacitet: enstaka tillgång på grund av skolledare

Förbättringsagenda

Förbättringsagenda ger riktning åt arbetet tillsammans för att utveckla utbildningskvalitet vid skolenheten.

Den innefattar dels jobb tillsammans med målsättningar såsom anger vilket liksom bör förbättras vid olika nivåer inom skolan, dels bedömning såsom motiverar varför detta existerar angeläget för att åta sig förbättringsarbete även angående detta kräver insats. på denna plats framhävas delaktighet samt vikten från för att arbetet äger lokal vid samtliga nivåer i skolan.

Förbättringsagendan bör kommuniceras sålunda för att dem berörda förstår samt accepterar den, samt dem skäl såsom fullfölja den begriplig samt vilket motiverar den.

Agendan bör även kommuniceras sålunda för att dem såsom berörs från den kunna inse konsekvenserna från den samt omsätta den inom praktiskt sysselsättning, samt således för att detta förväntade deltagandet bland olika grupper blir klart. inom arbetet tillsammans med för att förbättra enstaka förbättringsagenda existerar detta viktigt för att ta hänsyn samt lyssna mot dem berördas vitala intressen vilket ofta kunna anlända mot formulering som motstånd.

Förbättringsagenter

Förbättringsagenter existerar varenda dem likt vid olika sätt förväntas delta inom samt bära arbetet tillsammans med förbättringsagendan.

detta existerar en misstag för att vid förhand definiera dessa likt enbart pedagog alternativt rektor eftersom flera olika grupper samt individer (inklusive elever) är kapabel artikel viktiga inom arbetet beroende vid vilket detta handlar om.

Förbättringsagenternas mandat, förståelse, vilja samt tillfälle för att faktiskt delta inom arbetet existerar därför angörande på grund av succé.

detta existerar angeläget för att undersöka inom vilken utsträckning dem berörda äger detta kunnande såsom behövs, dock även detta engagemang samt den beredskap liksom behövs på grund av för att realisera arbetet.

Det existerar även viktigt för att dem berörda kunna rangordna, avsätta tidsperiod samt producera utrymme på grund av jobb, samt för att dem besitter mandat samt befogenhet för att driva arbetet.

Forskarna lyfter även fram vikten från för att våga ta egna initiativ samt för att graden från faktiskt deltagande bland varenda berörda ofta underskattas då detta existerar enkel för att eldsjälar samt motståndare hamnar i blickfånget.

Förbättringsorganisation

Förbättringsorganisation utgörs från dem grupp, arenor samt den samordning såsom behövs på grund av för att realisera arbetet tillsammans den förbättringsagenda vilket vanligtvis artikuleras inom relation utmaningar, brister alternativt behov sprungna ut skolans vardagliga sysselsättning.

detta existerar enkel för att underskatta betydelsen från prioritering samt arrangemang samt förvänta sig för att enstaka förbättringsagenda självmant förmå förverkligas såsom ett resultat från kompetensutvecklingsinsatser, formulerade visioner alternativt enskilda medarbetares eget ansvar trots för att dem oftast äger fullt upp tillsammans med detta vardagliga arbetet.

För för att undvika misstaget för att individualisera samt enbart kommunicera inriktningen vid förbättringsarbetet kunna detta behövas ordnas tillsammans arenor var skolans olika förbättringsagenter gemensamt är kapabel samarbeta.

inom dessa kontext kunna dem lära samt åtgärda bekymmer tillsammans beneath detta pågående förbättringsarbetet. detta kunna även behöva ordnas kontext var skolans förbättringsagenter förmå samverka tillsammans externa aktörer alternativt andra yrkesgrupper.

Förbättringskultur samt förbättringshistoria

Förbättringskultur samt förbättringshistoria är kapabel man förstå liksom den lokala kontextens auktoritet eftersom detta knappast går för att undvika dem vanor, praktiker samt villkor såsom präglar dem konkreta skolor var förbättring förväntas ske.

dem olika sociokulturella villkor likt råder nära skolenheten är kapabel handla angående inom vilken utsträckning man besitter på grund av vana för att dela ansvar till förbättringsarbete mellan olika grupper, samt inom vilken grad man besitter tillit mot olika yrkesgrupper vilket beror från varandra i arbetet.

Villkoren är kapabel även beröra angående man äger etablerat vana för att jobba tillsammans granskning inom samt utvärdering från verksamheten såsom går utöver individers tyckanden samt åsikter, samt inom vilken grad man besitter på grund av vana för att samarbeta inom pedagogiska ämnen alternativt angående ensamarbete utgör den rådande normen.

Till ett skolas förbättringskultur förmå detta även räknas inom vilken utsträckning man besitter till vana för att samtala angående utbildningens standard vid skolenheten, samt angående förbättringsarbete även följs från ändamålsenligt stöd samt tillgångar såsom backar upp dem likt förväntas bära arbetet.

Förbättringsledarskap samt förbättringsprocesser

Förbättringsledarskap samt förbättringsprocesser handlar ifall hur ledarskapet fördelas inom skolenheten, hur olika ledarskap är kapabel behövas inom olika faser från arbetet samt inom vilken utsträckning dem processer liksom initieras är kapabel ses vilket ändamålsenliga.

detta är kapabel innebära för att ledarskap inom arbetet fördelas bland nyckelpersoner likt besitter förmåga, vilja, mandat samt tillfälle för att realisera förbättringsarbetets målsättningar, samt för att ansvaret till förbättringsagendor fördelas mellan olika förbättringsledare tillsammans olika ansvar inom skolan mot modell pedagog, fritidspersonal, arbetslag, ledning och huvudman.

Att leda förbättringsarbete kunna innebära för att organisera på grund av olika faser såsom initiering, realisering, institutionalisering samt spridning, samt likt inom sin tur kräver olika ledarskap.

Forskarna framhåller vikten från för att förbättringsprocesser prioriteras samt sekvenseras således för att samlat fokus kring central förbättring blir möjligt, samt därför för att man kunna undvika splittrande målträngsel alternativt konkurrerande förbättringsprocesser.

Text: Niclas Rönnström

Källor:

Håkansson, J.

& Sundberg, D. (2016). Utmärkt skolutveckling: undersökning ifall skolförbättring samt måluppfyllelse. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.

Håkansson, J. & Sundberg D. (2018). Utmärkt ledarskap. undersökning angående för att leda på grund av elevers måluppfyllelse. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.

Rönnström, N.

samt Johansson, O. (red) (2021). Att utveckla skolor tillsammans stöd inom forskning. Natur samt traditioner. beneath utgivning våren 2021.

Rönnström, N. samt Håkansson, J. (2021). för att leda tillväxt från förbättringskapacitet samt utbildningskvalitet. inom Rönnström, N. samt Johansson, O. (red) (2021) Att utveckla skolor tillsammans stöd inom undersökning.

Natur samt tradition. beneath utgivning våren 2021.

Artikeln existerar ursprungligen publicerad vid Skolverkets sidor för forskningsspridning.