Skillnad mellan direkt och demokrati
Direktdemokrati
Direktdemokrati, även direkt demokrati, existerar enstaka beslutsform var beslut inom enskilda problem att diskutera saknas inom demokratisk ordning direkt från dem röstberättigade själva.[1] Direkt demokrati förmå bland annat inträffa inom föreningar, nära möten alternativt stämmor, normalt då antalet röstberättigade existerar ganska litet.
Direkt demokrati såsom styrelseskick vid nationell nivå existerar inom solens tid ej, utan vanligen förekommer olika former från representativ demokrati var representanter valda från dem röstberättigade fattar beslut inom enskilda ämnen.
Däremot finns inslag från direkt demokrati inom flera representativa demokratier, mot modell inom struktur från folkomröstningar.
Den tidiga atenska demokratin förmå sägas äga tillämpat enstaka form eller gestalt från direkt demokrati tillsammans med endast en fåtal, huvudsakligen militära valda ämbetsmän. vid kantonal nivå besitter direktdemokrati varit en starkt inslag inom Schweiz genom således kallade Landsgemeinde, såsom emellertid avskaffats inom samtliga utom numeriskt värde kantoner.
Direktdemokrati vilket styrelseskick
[redigera | redigera wikitext]Förespråkare från direktdemokrati anser för att detta direkta politiska inflytandet samt ansvaret hos befolkningen bör ökas, samt för att vilket dem kallar väljarapatin samt detta skendemokratiska politikerstyret bör reduceras. dem försöker "återerövra demokratins faktiska innehåll".[2] Direktdemokratins kritiker invänder inom allmänhet för att direktdemokrati skulle existera opraktiskt; dagens civilisationer antas existera alltför komplexa samt antalet medborgare alltför stort till för att samtliga beslut bör behärska saknas vid detta sätt.[3] Denna invändning tillbakavisas från direktdemokratins förespråkare.[4]
Den typ från direkt demokrati var människor röstar direkt inom den fråga såsom bör beslutas angående existerar idag vid regional nivå inom EZLN:s sektor inom Chiapas, Mexiko.
detta handlar angående ett ”platt organisation liksom styrs nerifrån byarna tillsammans direktdemokrati.[5]
I Schweiz genomförs regelbundna folkomröstningar inom olika problem att diskutera samt medborgaren förmå genom medborgarinitiativ föra upp egna problem att diskutera mot val samt på det sättet undvika dem valda politikerna.
ett fördel liksom nämns från Schweiz tillsammans flera folkomröstningar existerar ökad politisk stabilitet inom landet.[6][7]
Sociologen Erik Olin Wright skrev inom sin lärobok Envisioning Real Utopias (2010) angående modell var man lagt makten ovan budgetprocessen hos medborgarna, vilket fick enstaka rad olika positiva effekter.[8]
Folkomröstningar
[redigera | redigera wikitext]Man skiljer vid beslutande folkomröstningar, decisiva, samt rådgivande folkomröstningar, konsultativa.
Utifrån hur ett folkomröstning initieras förmå man även skilja vid angående omröstningen måste behållas inom vissa problem att diskutera, obligatorisk folkomröstning, alternativt angående detta existerar frivilligt till en lands parlament för att hålla folkomröstning, fakultativ folkomröstning. Dessutom skiljer man vanligen vid angående den fråga liksom bör beslutas angående besitter initierats från människor, folkinitiativ, alternativt från den styrande församlingen.
enstaka struktur från direkt demokrati vilket bara tillåter konsultativa samt fakultativa folkomröstningar initierade från den styrande församlingen förmå sägas artikel många svagare än angående människor egen är kapabel genomdriva enstaka folkomröstning inom ett fråga vald från människor, samt resultatet måste respekteras från den styrande församlingen.,[9][9]
Svenska folkomröstningar existerar rådgivande samt inom vissa problem att diskutera finns en krav vid obligatorisk folkomröstning.
vid kommunal nivå förmå även människor tvinga fram ett folkomröstning inom ett viss fråga. dem valda representanterna äger dock massiv tillfälle för att påverka både dem valbara alternativen liksom själva texterna på grund av dessa. Man besitter sedan även massiv tillfälle för att tolka resultaten samt även ignorera alternativt skjuta upp fattade beslut.
Generalförsamling, råd, delegater
[redigera | redigera wikitext]En ytterligare struktur från direktdemokrati existerar då samhället organiseras horisontellt tillsammans med autonoma arbetarråd alternativt motsvarande lokalgrupper. varenda generalförsamling väljer en råd, vars delegater företräder detta tillsammans en bundet mandat. Delegaterna existerar även då såsom helst återkallbara.
Dessa råd är kapabel sedan federeras regionalt samt nationellt, dock makten samt beslutanderätten finns ständigt kvar inom dem minsta enheterna. Denna struktur från direktdemokrati kallas ofta rådsdemokrati samt förespråkas bland annat från syndikalister.
I numeriskt värde från dem 26 kantoner inom Schweiz blir bestämt dem kommunala besluten även inom solens tid tillsammans handuppräckning inom ett avgränsad distrikt vid offentlig område vissa vid förhand givna datum.
Sen 1996 besitter tre kantoner övergått mot val tillsammans med sedel såsom läggs inom enstaka valurna alternativt sänds tillsammans brev. vid nationell nivå behövs folkomröstning ifall grundlagsändringar samt ifall en visst antal namnunderskrifter insamlas, liksom t.ex. inom samband tillsammans med detta kontroversiella minaretförbudet 2010. vid senare period besitter röstning via modern teknik såsom mobiltelefoni samt Internet gjort sitt intåg inom Schweiz.
dem svenska kommunalstämmorna ägde en direktdemokratiskt inslag före kommunreformen vid 1950-talet.
Nackdelar
[redigera | redigera wikitext]Kritiker mot direktdemokrati brukar hävda för att storleken vid dagens samhällen samt kvantiteten samt komplexiteten från dem politiska frågorna omöjliggör direktdemokrati inom någon vettig form eller gestalt. Beslut existerar idag sällan enkla ja alternativt nej problem att diskutera.
ett ytterligare invändning existerar för att detta behövs politiker på grund av för att människor bör äga någon för att utkräva ansvar från samt för att endast heltidspolitiker påstås äga period samt tillgångar för att skaffa sig den helhetsbild från politiken vilket behövs till för att fatta löpande beslut.
Modern tekniks innebörd till direktdemokrati
[redigera | redigera wikitext]Många från nackdelarna tillsammans med direktdemokrati förmå avhjälpas tackar vare den moderna digitaltekniken.
tillsammans med hjälp från datorer samt Internet förmå även stora delar från ett befolkning omrösta löpande inom flera olika problem att diskutera. Då valmyndigheterna inom dagsläget existerar emot elektronisk röstning via Internet tillsammans argumentet för att man ej är kapabel garantera valhemligheten samt för att den vars röst avläggs även existerar den liksom röstar existerar data via Internet resultat från elektronisk röstning inom vallokal detta troligaste upplägget.
Modern datorteknik äger även möjliggjort representativ direktdemokrati, ett hybrid från direktdemokrati samt representativ demokrati var väljarna ursprunglig väljer ett representant (ett parti) liksom inom enstaka representativ demokrati dock sedan är kapabel överrösta sin personlig representant genom för att välja egen inom enstaka bestämd fråga vilket inom ett direktdemokrati.
Direktdemokratiska partier
[redigera | redigera wikitext]I Vallentuna samhälle besitter grupp Demoex haft en mandat inom kommunens beslutande organ sedan 2002. Demoex låter varenda medborgare inom Vallentuna samhälle välja vid partiets hemsida ifall hur partiets kandidat inom fullmäktige bör omrösta inom dem olika frågorna.
Kommuninvånare kunna även via hemsidan lägga förslag liksom partiets företrädare lägger fram såsom partiets motioner. Även ifall detta inom detta upplägg kvar finns ett representant samt därför tekniskt sett existerar representativ demokrati sålunda äger denna representant förbundit sig för att omrösta noggrann såsom medborgarna bestämmer, således är kapabel detta sägas artikel direktdemokrati via ombud samt Demoex brukar även betraktas likt världens inledande direktdemokratiska område.
På riksnivå fanns grupp energisk Demokrati likt ägde många begränsad succé. Den 23 mars 2014 slogs Demoex samt energisk Demokrati ihop samt grupp Direktdemokraterna bildades. Direktdemokraterna förespråkar enstaka blandning från direktdemokrati samt flytande demokrati. Flytande demokrati innebär för att personer likt ej önskar alternativt besitter tidsperiod för att välja kunna låta någon ytterligare omrösta åt dem genom för att delegera sina röster.
Direktdemokrati inom skolvärlden
[redigera | redigera wikitext]Skolor kunna nyttja sig från direktdemokrati inom olika grad samt vid olika sätt. inom Sudburyskolorna låter man mot modell skolorna styras helt från Skolmötet, var såväl studenter liksom anställda besitter enstaka röst fanns, vilket fullfölja för att eleverna existerar inom kraftig majoritet.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^Nationalencyklopedin: Direkt demokrati. Nätupplaga, läst 26 november 2007
- ^Michael Albert: PARECON-deltagarekonomi Ordfront 2004
- ^Olof Pettersson, Nordisk politik, s. 66, Norstedts rättsväsen, uppl.
5, götet, 2000
- ^Castoriadis, Cornelius: Arbetarråd samt vetenskapen om resurserhandel och finans inom en självförvaltat samhälle. skogsdunge 2007.
- ^Zapatisternas comeback. ETC 29/12 2013 https://www.etc.se/reportage/zapatisternas-comebackArkiverad 23 femte månaden i året 2019 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^http://direct-democracy.geschichte-schweiz.ch/switzerlands-system-referendums.html#PoliticalStability
- ^http://www.swissworld.org/dvd_rom/direct_democracy_2005/DVD-ROM/pdfs/gross_eng.pdf[död länk]
- ^"Demokratins alternativ" (vid 25 minuter), Filosofiska rummet, 12 januari 2014.
Läst den 15 januari 2014.
- ^ [ab] Olof Pettersson, Nordisk politik, Norstedts rättsväsen, uppl. 5, götet, 2000